Jag ser på dig när du faller.

Jag såg mig i spegeln, vadfan har hänt. Mitt hjärta blöder, fan trodde vi var något.. jag såg dig som en människa. Du var allt annat än en.. du högg mig i ryggen, kan fan inte fatta det.
Du sa att jag kunde öppna upp mig mot dig, men så fort mina portar öppnades klev du in och förstörde allt som existerade. Allt som jag någonsin byggt upp för att kunna dela med mig av. Det stal du.
Nu är jag bara någon. Men du är ingen.


Kommentera inlägget här:

Kom ihåg mig.

E-postadress: (var inte orolig, ingen kommer att se den.)

Har du en blogg? isåfall skriv den här!:

Kommentar:

Trackbacks
RSS 2.0